Jessica och Rolfs mardrömsresa

 

                    Rolf och Jessica äntligen på plats i Kapstaden

Kära vännerna Jessica och Rolf S. har just landat här i Kapstaden efter en förfärlig resa som till slut blev mer än 70 timmar lång i stället för beräknade 22. Här är deras berättelse som vi fick idag nedtecknad av Rolf. Tack kära vänner och varmt välkomna hit ner - till slut! Och till alla er andra: se för höge farao till att det klart och tydligt står "PCR" på covid-testets resultat innan ni flyger iväg utomlands!!

PCR

Egentligen så började det redan i Göteborg. Det här blir en lång historia, men inte så lång som flygplatsen i Istanbul. 

Vi hade förbeställt taxi 650 000, men den kom inte. Jessica ringde fick svaret välj 1 för boka och 2 för förbeställning. 1 gav svaret ”vi gör allt för att för att du skall uppleva vår service som positiv” och ”du är nr 4 i kön, du kan också boka via internet”. Inget svar och tiden gick. Med Rolfs telefon försökte Jessica en gång till, nu till förbeställning. Samma svar. Korta versionen är att det kom en taxi 45 minuter efter beställd tid. Betalning skedde till chauffören och förbetalningen tidigare gjorde att vi nu betalt två taxiresor till Landvetter.

Eftersom Rolf som bekant är lång hade vi förbeställt och betalt nödutgång. Det var ändrat sa man vid incheckningsdisken så vi skulle få andra platser. Efter en diskussion fick vi nödutgång. Ombord på planet sa flygvärden att vi inte får sitta på nödutgång ”för du är för gammal” som mannen sa till Rolf. Personalen från flygplatsen gav också besked att vi skulle flytta oss, så det blev till att sitta trångt i 3 timmar. Det kom efteråt en ursäkt på mail från flygplatschefen. 

Framme i Istanbul kom vi så småningom till avgångshallen och incheckningen där. Då tog de verkliga problemen vid. Vi visade vårt PCR test som vi tagit dagen före hos Vaccina. Det stod inte PCR på pappret, så vi fick inte åka med. Vi argumenterade om vaccinering och att det var ett PCR test, samtidigt som det började sjunka in att vi blir nog kvar. Vi vinkade adjö av Annemarie och Eric. Klockan var två på natten. Vi skulle nu boka om biljetten och ta nytt PCR test. Skaffa hotell över natten och ordna med bagaget. Klockan var bara 02.00 så det var gott om tid.

Med promenadens hjälp fick vi klart för oss att Istanbul International Airport är lång. Allt vi skulle till låg i andra ändan. Det började med att vi enligt instruktionen gick till transferdisken men de gör inte ombokning, fick vi besked om. Vi skall lämna transferhallen och gå till Turkish biljettdisk. Väl där var klockan tre. Nej, vi kunde inte boka om på biljettdisken, vi måste ha ett giltigt PCR test. 

Iväg igen till andra änden av flygplatsen. Klockan är nu 03.30. Det var kö till PCR testningen!!! Vi fick gjort ett PCR test. Svaret skulle komma klockan 04.40, vilket det också gjorde Tillbaka till Turkish biljettdisk. Nu kom nästa överraskning. Det går inget flyg till Cape Town i morgon. Vi kunde köpa biljett via Johannesburg. Efter lång väntan visade det sig att det går inget via Johannesburg heller. Det blev bokning tills på fredag två dagar senare! 

Kunde vi köpa seating, nej det gör vi inte här. Lång promenad igen så hittade vi en incheckning som ordnade det. Hur var det med bagaget? Det skall ni prata med bagageutlämningen om. Ny långpromenad och så fick vi klart för oss att det ordnas vid incheckningen, så att bagaget kommer med rätt flyg till Cape Town. Nu var klockan 08.00. Flygplatsen är lång och vi var trötta. 

Vi hittade YOTEL på flygplatsen. Jo man hade rum tillgängligt. Incheckning kan ske kl. 14.00, SEX timmar senare. Med lite argumentation kunde vi få hotellrummet direkt. Tack. 

Vi vaknade fyra på eftermiddagen. Hungriga också. Det blev promenad och brunch. 

Laddarna till mobil och dator låg i resväskan, ”men vi köper nya”. Det finns i elektronik-butikerna i transferhallen fick vi besked om. En mycket vänlig dam på incheckningen kunde checka in oss (går annars inte att checka in tidigare än 12 timmar före avfärd). Nu kunde vi gå igenom passkontrollen och var inne i transferhallen. Man säljer inga laddare till dator i de tre butiker vi hittade! Nya promenader (avstånden är långa) lite mat och klockan var 10 på kvällen, vi går till hotellet blev beslutet. 

Nu skulle vi ut från transferhallen. Visade sig vara en process i sig. Vi hade gått genom passkontrollen vid sextiden och skulle ut igen klockan 22. Ny väntan. Passpolisen kom och det blev nya diskussioner, men vi kom ut. Denna gång mycket tacksamma för att myndigheterna har bra kontroll.

Efter en god natts sömn på hotellet hade vi 15 timmar till avgång mot Cape Town. Vore kul att se Istanbul igen. Inte helt enkelt. Långa köer för att komma in till flygplatsen. Bagagekontroll är det första som sker på Istanbul airport. Sedan incheckning, passkontroll och ny bagagekontroll. Mycket bra för säkerheten tycker vi. Vi hade checkat in, vad händer om vi kommer utifrån, inte värt att försöka.      

Det blev till att gå in i transferhallen och nu fick vi andra testet om PCR testet var riktigt. Jo vi kom in. Det var trevligt att gå omkring och det finns många butiker med fina saker. Ett museum finns också, som visade tidiga tekniska uppfinningar. Intressant att se. Det blev god mat ett par gånger under de 15 timmarna.

Så var det dags för avgång. Denna gång stod det PCR på testet och vi kom in i flygplanet. Väl där kunde vi konstatera att löftet om plats vid nödutgång inte hållits. Nu pratade vi med en mycket trevlig purser, som engagerade markpersonal och flera flygvärdar och minsann vi fick 24 J och K vid nödutgång och plats för benen. En eloge till personalen ombord på Turkish Airline som fortsatte vara trevliga och ge god service hela resan.

All personal vi pratade med på flygplatsen var mycket vänlig och hjälpsam. Med god blick för de bestämmelser som gäller och det möjligas konst.   

Efter landningen kom vårt bagage. Fantastiskt. Eric var vänlig och hämtade oss och sa var vi hemma efter dryga 70 timmar, istället för planerade 22. På kvällen bjöd Annemarie och Eric på god paj med rökt lax till. Mycket gott.

När man hamnar så här är kontakten med omvärlden viktig. Vi kunde ringa alla tre pojkarna och hade kontakt med Annemarie och Eric. De fixade städningen via Celina och organiserade så vi hade internet när vi kom fram. Var dessutom ett fint stöd för oss. Tack Annemarie och Eric. 

Hälsningar
Jessica och Rolf