fredag, januari 24, 2020

Namibia del 10 - Windhoek

Utsikt från vår lägenhetsbalkong i Windhoek
Här kommer den tionde och sista delen av vårt namibiska äventyr. Och nu ska det handla om Windhoek, Namibias huvudstad där vi avslutade vår månadslånga resa.

Även här hyrde vi lägenhet via airbnb - en nybyggd, lyxmöblerad trerummare för 800 svenska kronor per natt. Och dessutom på sjätte våningen med utsikt över staden.

En av dagarna gjorde vi en stadsrundtur. Det finns flera olika aktörer som gör sådana och det bästa är om man kikar på Tripadvisor för att se vilken som får bäst omdöme för tillfället. Vi hade extra tur och var ensamma deltagare på turen, så vi kunde skräddarsy rundturen helt efter våra egna intressen. Bland annat var vi väldigt intresserade av Penduka som är ett aktivitetscentra för misshandlade fattiga kvinnor. Verksamheten påminner lite om Philani som svenska läkaren Ingrid Le Roux driver i Khayelitsha, men denna är mycket mer omfattande. Penduka har blivit mycket omtalat och det går till och med bra att bo här som turist.
Hyddor för övernattande turister i Penduka
Lutheranska Kristuskyrkan
Vi besökte också den söta lutheranska Kristuskyrkan som har blivit lite av en symbol för staden. Den pittoreska kyrkan påminner lite om ett pepparkakshus, tycker vi.

Ännu häftigare var besöket i Independence Memorial Museum som faktiskt är byggt med en kaffemaskin som förebild! Det är ett modernt och intressant museum med fantastiska målningar som på ett lättillgängligt sätt åskådliggör landets och stadens historia. Från museets översta våning har man dessutom en makalös utsikt över hela staden. Inträde är helt gratis men uppe på restaurangen får man istället köpa en dricka av något slag som tack för besöket.
Independence Memorial Museum
Vårt besök i Windhoek varade bara i två dagar så vi hann inte med så många restaurangbesök som vi skulle ha velat. Högt upp på önskelistan stod att få möjlighet att träffa vår vän kocken Anton Bekker som tillsammans med sin förre partner Ed tidigare drev Taste Bistro i Somerset West under många år. Ed är nu kock på en konferensanläggning i Windhoek men är på väg att emigrera till sin nya kärlek i Kanada. Middag med Anton intog vi på Stellenbosch Wine Bar som faktiskt ägs av Jean Engelbrecht, ägare till legendariska vingården Rust En Vrede i Stellenbosch vindistrikt. Miljön på Stellenbosch Wine Bar är fantastisk, maten god men servicen usel, dessvärre. Man sitter utomhus på en vacker innergård i den ljumma kvällen - perfekt för en låååång middag i goda vänners lag. Men se till att ha gott om tid eftersom personalen är virrig och tämligen osynlig.
Middag på Stellenbosch Wine Bar med vännen Anton Bekker
Kväll nummer två styrde vi kosan till legendariska krogen Joe’s Beerhouse. Vi hade fått den rekommenderad från många håll, bland annat en person som bodde i Windhoek för 20 år sedan och berättade att det var dit man gick på den tiden. Så är det faktiskt fortfarande! Och konceptet håller ännu. Restaurangen är som ett enda stort garden party. Här är det kött och öl som gäller. Namibia är världsberömt för sitt fina kött och det bästa köttet i Windhoek serveras här, både kossa, lamm, gris och alla sorters vilt. Bushman Sosatie är ett grillspett som ger möjlighet att smaka lite av varje för den som, liksom vi, inte klarar att välja. Jösses, va' gott!

Härliga nya vännerna Kitty och Barika
Efter en månads fantastiska upplevelser var det dags att lämna Namibia. Färden gick med Ethiopian Airlines via Addis Abeba till Stockholm.

I Addis blev vårt anslutningsflyg väldigt försenat och vi blev sittande i många timmar i väntan på att flygplanet skulle bli godkänt för start. Som så många gånger förr fann vi då helt plötsligt nya, härliga vänner så där spontant som bara händer i Afrika. Blonda Kitty från Kapstaden jobbar för FN och flyger runt i hela världen i sitt jobb. Barika är från Kenya men jobbar numera som sjuksköterska i Malmö och hade varit i Kenya för att begrava en släkting. Tiden bara flög iväg under trevligt umgänge med våra två nya vänner.

I Stockholm firade vi jul och nyår med släkt och vänner och fick dessutom möjlighet att välkomna ännu ett barnbarn in i vår familj. Men nu är vi ÄNTLIGEN hemma i Kapstaden igen!

tisdag, januari 21, 2020

Hög tid för anmälan till Imibalagolfen!

Detta är en av höjdpunkterna på varje säsong för svenskkolonin i Kapstaden. Vi umgås, träffar nya och gamla vänner, spelar en härlig golftävling tillsammans, njuter av god mat, gott sällskap, lotterier och auktioner på kvällen och ger på detta sätt 100 fattiga kåkstadsbarn möjlighet att gå i skolan.

Missa inte den här dagen! Imibalagolfen går av stapeln den 9 februari (första start kl 11) på fina Strand Golf Club strax utanför Kapstaden! Anmäl genom att maila Hasse Larsson på e-postadress förnamn.efternamn@telia.com

Från duktiga arrangörerna Inger och Stefan L har vi fått nedan påminnelse:

måndag, januari 20, 2020

Omfattande internetproblem i Sydafrika kvarstår


Problemen med lååångsamt internet kommer dessvärre att kvarstå under överskådlig tid. Det är tydligen avbrott på två kablar på havsbotten som sammankopplar Sydafrika och västra Afrika med resten av världen.

På Business Insider South Africa kan man läsa mer om dessa problem HÄR!

Stort tack till Elsabeth och Kai S för tipset om artikeln!

lördag, januari 18, 2020

Trevor Noah kommer till Skandinavien!

Den sydafrikanske komikern Trevor Noah gör sedan några år stor succé i USA med utsålda föreställningar och sitt mäkta populära teveprogram The Daily Show som han tog över efter legendaren Jon Stewart år 2015.

Nu åker han ut på världsturné och den 29 maj uppträder han i Stockholm på Globen, 31 maj på Royal Arena i Köpenhamn, den 1 juni på Scandinavium i Göteborg och den 2a juni på Oslo Spektrum i Norge. Biljetter hittar ni HÄR! Skynda, skynda!

Och om ni inte har tid, råd eller lust att köpa biljetter - eller bara vill ha lite smakprov innan ni köper biljetterna - så titta HÄR, HÄR och HÄR på helt sanslöst roliga youtube-filmer från några av hans tidigare shower.

måndag, januari 13, 2020

Namibia del 9 - restauranger i Swakopmund

Crayfishfest för EN person på Europa Hof Hotel!
The Jetty
I Swakopmund äter och dricker man riktigt gott. Den härliga ölen är förstås tyskinfluerad och vinerna underbara och importerade från Sydafrika. Köket är internationellt ungefär på samma sätt som i Sydafrika, men med influenser från tysktalande länder såsom utmärkt wienerschnitzel, goda korvar, fläsklägg med surkål och liknande. Här nedan är recensioner av några restauranger vi testade i Swakop.


The Tug 
Chokladdessert på The Tug
ligger på kajen vid början av The Jetty som är den långa piren nere vid stranden mitt i staden. Fi utsikt över havet, stranden och staden. Tug betyder bogserbåt och den övre delen av restaurangen är faktiskt gjord av styrhytten på en bogserbåt. Det här är en modern och populär krog med utmärkt mat. De har också en mycket trevlig terrass som är perfekt för en sundowner. Bord nummer 46 uppe i bogserbåtens styrhytt är ett favoritbord.

Restaurant The Jetty
hittar man längst ut på The Jetty. Elegant inredning. Maten är bra här också men kanske inte riktigt i samma klass som The Tug. Utmärkta ostron dock. Och den makalösa havsutsikten är svårslagen.
The Jetty

Kücki’s Pub, Seafood & Grill
är en institution i Swakop. Stökigt, stimmigt, folkligt, härligt. Menyn är stor och rätterna bra med det mesta inom både kött och fisk/skaldjur. Vi åt bland annat en sagolikt  fin springbok här.

Ocean Cellar 
Elegant med vita dukar och mycket bra service. Klar inriktning på fisk och skaldjur och också bra sushi. Ligger vid stora Strand Hotel nere vid stenkajen The Mole med fin sandstrand där vi såg delfiner på besök i viken en dag.

Hotel Europa Hof
Hotel Europa Hof
Mitt emot lägenheten vi hyrde ligger detta trestjärniga hotell. Hotellet i sig ser roligare ut från insidan än det är inuti men deras restaurang blev snabbt lite av ett andra hem för oss när vi kom hem sent efter en lång utflyktsdag. Maten var egentligen inte så märkvärdig men deras kock var en baddare på att grilla sanslöst god crayfish serverad med massor med skirat vitlökssmör. Tre humrar vardera för 200 svenska kronor per person!! Vi åt så vi höll på att spricka.

Björn njuter av goda rätter
Welwitschia Restaurant 
är en portugisisk liten charmig restaurang bara runt hörnan från vår hyrda lägenhet. Jättetrevlig personal och bra mat.

Tiger Reef 
Turistfälla, bedrövlig mat. Ligger trevligt nere på sandstranden och ser spännande ut från utsidan, men skippa den och gå till någon av restaurangerna på The Jetty istället.

Western Saloon
ägs av en tysk som är tokig i allt amerikanskt - motorcyklar, bilar, vilda västern. Riktigt bra mat som ofta serveras av den storväxta och lite buttra tysken själv. Vunnit pris för sin stora och fina vinlista med sydafrikanska viner. Musslor eller "prawns" med vitlök blev våra favoriter. Något dyrare än många andra restauranter men väl värt.

Restaurang Altstadt
ser kul ut utifrån men maten var ingen höjdare. Ok men inte mer.

Stadens enda pizzeria
The Arcade  med Brauhaus  till höger
ligger bredvid Western Saloon och har jättefin pizza att äta på plats eller ta med hem.

The Wreck Restaurant 
ligger på andra våningen i häftiga Beach Lodge Hotel i norra utkanten av staden. Här åt vi underbar bröllopsdagsmiddag: musslor i vitvinssås, tempura prawns, ankbröst, kudufilé, chokladmousse och glass med amarula - allt jättegott! Spektakulär havsutsikt. Enda plumpen i protokollet var att de började möblera om för frukosten och städa medan vi och några andra gäster satt kvar och åt efterrätt.

Brauhaus
är tyskt så det förslår. Gillar du eisbein med sauerkraut är detta stället för dig. De har annat också för all del, t ex jättegod helstekt sjötunga och fin marulk, och stämningen är härligt folklig. Ligger inne på trevliga lilla piazzan The Arcade.
Swakopmund  Hotel & Entertainment Centre

Platform One
Swakopmund Hotel & Entertainment Centre 
kallas också för Bahnhof Hotel. Varför då?  Jo, därför att det i gamla  tider var stadens järnvägsstation, förstås. Förutom stadens bästa hotell finns här även casino, biograf och två restauranger.

Vid åt lunch på Platform One (ja, restaurangen är byggd på en av de gamla järnvägsplattformarna) belägen i anslutning till hotellets vackra trädgård med stor swimmingpool med fontäner. Bra mat och service, underbar miljö.

torsdag, januari 09, 2020

Namibia del 8 - Skeleton Coast


Vår hyrda SUV

Vi flög till Walvis Bay (30 min bilfärd från Swakopmund) direkt från Cape Town, och hyrde en bil för vår månadslånga vistelse i Namibia. En SUV eller en fyrhjulsdriven bil är ett måste om man ska ut på äventyr i det här landet eftersom vägarna inte alltid är asfalterade och en hel del sand ibland blåser upp i drivor på vägarna.

Björn vid en av alla "honesty shops" utmed vägen





Saltkristaller till försäljning
Norr om Swakopmund sträcker den långa, kända kustremsa ut sig som kallas Skeleton Coast. Namnet har den fått från de många valskelett som tidigare kantade denna kuststräcka. Några skelett såg vi inte men däremot ett och annat skeppsvrak. Kusten är en till synes oändlig öken och den mest kända platsen är den stora sälkolonin Cape Cross med cirka 250 000 sälar (!).

När man närmar sig lite mer bebodda trakter nära Cape Cross kantas vägen av små "honesty shops" där privatpersoner har lagt ut fina saltkristaller de har hittat till försäljning. Man väljer ut det man vill köpa och lägger begärd köpesumma i en liten burk eller liknande som försäljaren har satt fram. Burken vittjas vid annan tidpunkt, och systemet verkar fungera fint utan att pengarna blir stulna av andra.

Sanddynerna är mäktiga och ökenlandskapet väldigt annorlunda men efter en och en halv timmes bilfärd till Cape Cross var vi ganska mätta på sand och sanddyner. Då satt det bra med lunch och lite förfriskningar på Cape Cross Hotel vid havet precis innan vi kom fram till sälkolonin.

Stärkta och pigga fortsatte vi färden bort mot sälarna men fick en riktigt otäck chock när vi steg ur bilen på parkeringsplatsen vid sälkolonin. Det första som slog emot oss var en mycket stark och helt ohygglig stank, inte bara av sälarnas avföring utan främst en frän likstank från alla döda sälungars ruttnande kroppar. Stanken var faktiskt så kraftig att vi båda höll på att få upp lunchen vi just hade svalt. Det gick knappt att parkera bilen för alla döda sälkroppar, och överallt skrek små sälungarna desperat efter sina mammor. Det här har vi sett på tv tidigare men detta stinkande kaos var verkligen inte något vi kände att vi behövde uppleva i verkligheten. Vi kryssade fram mellan de närmaste sälarna och tog en snabb titt ut över en del av den jättestora sälkolonin och sedan flydde vi snabbt in i bilen igen.
En del av sälkolonin vid Cape Cross
Nu råkade vi alltså komma precis i den tid då alla ungar föds (sälarna kan märkligt nog själva styra födseln av ungarna till försommaren i november) då det förstås händer att en hel del av dem råkar komma bort från sina mammor och inte överlever. Men stanken och larmet från alla djur är nog ändå inte särskilt kul även utan döda ungar överallt. Då kändes det mycket bättre att uppleva sälarna på Pelican Point utifrån havet under den katamaranfärd vi gjorde från Walvis Bay, och de båda sälkolonierna är ju faktiskt ungefär lika stora.

Med andra ord - gör gärna en biltur norrut utmed kusten för att uppleva Skeleton Coasts häftiga ökenlandskap, men är det sälar ni är ute efter så är definitivt en katamaranfärd till Pelican Point att föredra. 

söndag, januari 05, 2020

Gåte at Quoin Rock håller stilen!

Här, sent omsider, kommer säsongens första restaurangrecension.
Köksmästare Nicole Loubser och födelsedags-"barnet"

Innan vi åkte till Namibia firade vi en födelsedag och slog på stort och bokade in oss på Gåte at Quoin Rock Wine Estate som förra säsongen var en kulinarisk upplevelse av absolut högsta klass. Sedan dess har köksmästaren bytts ut så vi var förstås väldigt nyfikna på om Nicole Loubser skulle kunna hålla samma skyhöga nivå som sin företrädare Rikku O'Donnchu.

HÄR kan ni läsa om den fantastiska middagen vi inmundigade på Gåte i mars i år.

Lunch 6 rätter kostar R800 (R1100 med vinpaket). Till middag väljer man antingen 7 rätter för R1000 (R1450 med vinpaket) eller 14 rätter för R1600 (R2250 med vinpaket).

Vi valde 14 rätter men det blev faktiskt lite i mesta laget. Sju rätter räcker nog bra eller kanske lunchen istället, då man dessutom kan njuta av den fina utsikten från restaurangens terrass.

Vinerna i de matchande vinpaketen består av Quoin Rocks egna viner. När vi dinerade här tidigare i år höll vinerna inte riktigt samma höga klass som maten, så denna gång skippade vi vinpaketen och beställde en flaska MCC istället.

Temat för de olika rätterna är fortfarande "Journey around the world" och rätterna har därför namn efter olika länder och speglar ländernas särart på ett lekfullt sätt. Vissa av rätterna är till viss del samma som när Rikku var kökschef men andra rätter har Nicole introducerat, och de nådde kanske inte riktigt upp till samma höga nivå, men det var inte långt ifrån.

Nicole är ursprungligen från Swakopmund i Namibia och gav oss många bra restaurangtips inför vår vistelse där.

Den roliga kubanska ätbara cigarren är kvar på menyn.
Sedan hon flyttade till Kapstaden har hon arbetat på några av Kapstadens bästa restauranger, bland annat La Colombe, och samlat på sig många idéer och gedigen kunskap. En rolig ny detalj är de häftiga ätbara frimärkena från olika länder.

Sammantaget: vill ni ha en riktigt högklassig upplevelse av utmärkt fine dining är Gåte ett bra val. Namnet förresten - ja, det är det norska ordet för gåta. Varför Rikku "The Viking Chef" valde just det namnet har vi inte riktigt fattat men det är kanske det som är gåtan ;-).

HÄR är restaurangens webbplats där ni kan läsa mer, se ännu häftigare bilder och göra bordsbokning online.

fredag, december 27, 2019

Namibia del 7 - djur och natur i Walvis Bay

Björn och kontaktsugna pelikaner
En halvtimme med bil söderut utefter kusten från Swakopmund ligger staden Walvis Bay som har en mer industriell prägel än Swakopmund. Detta är också den enda riktigt djupa hamnen på kusten så här lägger många frakt- och kryssningsfartyg till. Även oljeriggar ligger på svaj utanför staden i väntan på uppdrag eller service/reparation.

Här kan vi turister också kliva på katamaraner för att göra roliga utflykter till havs. Och det gjorde vi, förstås.

Laramon Tours var ett av de första företag som började med dessa turer. Väl ombord hälsas vi välkomna med en drink i form av ett glas sherry. Det är inte bara besättningen som välkomnar oss utan även en hel drös med kontaktsökande pelikaner och sälar. De nöjde sig inte med att beskåda oss på avstånd utan landade precis bredvid, och ibland PÅ, oss! Det kan möjligtvis ha berott på att besättningen matar dem med diverse marina delikatesser, men troligare är väl att det var vårt övermått av charm som lockade dem till närgången kontakt.
"Vår" katamaran från Laramond Tours

Under färden berättar kapten om kustens historia och det marina livet.

Det första vi ser är några roliga delfiner som gör en liten uppvisning för oss alldeles nära båten.

Sedan styr vi kosan mot den sandiga spetsen på halvön Pelican Point där det fullkomligt kokar av sälar i vattnet. Och på stranden ligger sälar var man än ser. Ljud och dofter är överväldigande. Sälarna låter som bräkande får och dofterna från deras avföring och blöta päls är inte helt angenäm, så kapten ser till att lägga båten så vinden blåser från oss mot sälarna - tack för det!

Det finns flera hundra tusen sälar bara i den här kolonin. Och det finns många, många fler kolonier som dessa utmed kusten. Sälarna har inga naturliga fiender här (vattnet är för grumligt för vithajar) så dessa stora sälkolonier håller dessvärre på att göra slut på all fisk längs kusten.

Schakaler, och ibland faktiskt även lejon, söker sig ner mot kusten för att få sig ett skrovmål på säl ibland, men det räcker inte på långa vägar för att hålla dessa stora kolonier i shack.

Efter vårt möte med sälarna bjuder besättningen på champagne, fantastiska ostron och annat gott drinktilltugg ombord. Vi minglar, skålar, småäter och njuter i solen. Pelikanerna vill också gärna vara med på kalaset men vi är snåla och jagar bort dem.

Här på kusten odlas ostron som av många anses vara bland de bästa i världen. Vi kan inte annat än instämma, och de vi bjuds på på katamaranen håller härligt hög klass.


Samira i livligt samspråk med pelikan
Efter några spännande timmar till havs vinkar vi farväl av båt och besättning och bilar ännu längre söderut utmed kusten. Här finns en hel del havslaguner där man skördar stora mängder havssalt som ligger i höga "snödrivor" utmed kusten. Några som också stortrivs i lagunernas grunda, salta vatten är flamingos som majestätiskt kliver omkring på sina höga ben i jakt på föda. Vart vi än vänder oss ser vi dessa vackra vita och ljust rosa fåglar i stora flockar i vattnet.

Det här är en väldigt trevlig dagsutflykt från Swakopmund.

HÄR hittar ni Laramon Tours webbplats.

tisdag, december 24, 2019

GOD JUL!


Vi önskar alla våra bloggläsare en riktigt God Jul med en bild 
vi tog för några veckor sedan på ett Swakopmund, Namibia i julskrud!


söndag, december 22, 2019

Namibia del 6 - på ökenäventyr med Tommy


Nu har vi lämnat Namibia och anlänt till den kalla nord (läs Stockholm) för jul- och nyårsfirande innan vi återvänder till den sydafrikanska sommaren i slutet av januari. Men det finns fortfarande en del vi vill förmedla till er om våra namibiska äventyr, så vi backar bandet lite grann och återvänder i minnet.

I Swakopmund med omnejd finns många spännande utflykter inom bekvämt dagsutflyktsavstånd. För dem som gillar äventyrssporter som fallskärmshoppning, paragliding, sandboarding, quad-bikes, kamelridning och liknande är området ett Mekka. Vi har testat det mesta av dessa aktiviteter tidigare, bland annat i Queenstown (Nya Zeeland) som är ett annat område känt för sina fina möjligheter för äventyrssporter, och vårt sikte var därför den här gången inställt på djur och natur.
Här kommer en berättelse om den första utflykten vi gjorde i Swakopmund:

Tommy's Living Desert Tours
Tommy med sina halvtama ökenfåglar
"Välkommen till mitt kontor", säger Tommy om öknen som kallas för The Namib Dessert, eller i vardagstal bara The Namib. Den anses vara världens äldsta öken och den finns alldeles runt hörnet i utkanten av Swakopmund. När vi kört en bit blir sanden allt lösare och djupare. Då stannar Tommy och tar först av sig sina Crocks ("Dom har jag bara för att se professionell ut", säger han och skrattar) som han sedan inte sätter på sig igen på hela turen, även när sanden är brännhet - han uppmäter mer än 50 grader vid ett tillfälle. Sedan släpper han ut en del av luften i däcken så hjulen ska få bättre grepp i den djupa, lösa sanden när vi klättrar uppför och nedför sanddynerna. Någon frågar Tommy hur han ska få luft i däcken igen, och han svarar att han har ett helt gäng med cykelpumpar i bilen som alla damer ska få använda i slutet av turen, haha. Sedan tillägger han med glimten i ögat: ”Vi har ett talessätt här i Swakopmund: om man sliter ut ett par skor här så blir man kvar här för alltid!”.

Tommy var den första i Swakop som för 23 år sedan började göra den här typen av guidade turer. Han är egentligen polisman till yrket, en härligt skojfrisk man som verkar känna alla i stan. Han påminner om en liten, energisk duracellkanin när han barfota kutar i förväg för att rekognoscera innan han ropar på oss att följa efter och titta på det han har hittat. Han låter oss gå i gåsmarsch hela tiden för att i möjligaste mån inte trampa på djur och insekter som gömmer sig i sanden.

Samira med ödle-örhänge!!
Tommy är en levande uppslagsbok om djur och natur, och en härlig entertainer. Little Five Dessert Tour kallar han den tur vi givit oss ut på. ”Man måste ner på knä för att hitta livet i öknen”, säger Tommy. Det är inget man ser när man bara kör förbi. Så sent som i mitten av 1800-talet fanns det fortfarande många stora vilda djur här, t ex elefanter. På en uttorkad flodbädd hittar Tommy en elefanttand som en påminnelse om svunna tider.

En fågel slår sig ner bredvid oss på bara någon meters avstånd. När Tommy visslar kommer den flygande och sätter sig på hans hand och han matar den med små maskar och frön. Vi hittar spår av schakaler, antiloper, ormar och andra små djur. Och så fångar han in en liten ödla som han låter bita sig fast i Samiras ena öra som ett vackert örhänge. 
Palmato-ödla
Allra vackrast är den pyttelilla, genomskinliga palmato-ödlan vars ryggrad man kan se under det genomskinliga skinnet. Den har vackert färgat, tunt, ömtåligt skinn som inte tål sol. Då dör den. 

Färden går vidare och plötsligt tvärstannar Tommy och springer fram till en liten buske där han brukar hitta en kameleont, och till vår glädje är den "hemma" idag också. Den har en tunga som är lika lång som hela kroppen inklusive svansen! Kameleonter äter allt som är mindre än de själva, inklusive mindre kameleonter. Den rör sig väldigt långsamt men snabbar på när den är ute efter Tommys maskar som han dinglar på lagom avstånd för att vi ska få se hela den fantastiska tungan.
Sidvindare
Dagens utmaning för Tommy blir att hitta en orm åt oss. Men till slut får han syn på spåret av en "Side Winder" (sidvindare på svenska) och efter lite spårande hittar vi själva ormen och hinner beundra den en stund innan den gräver ner sig i sanden igen.
Det gäller att boka den här turen i mycket god tid om man vill få Tommy själv som guide. Han har duktiga medarbetare som också gör turer men det är något alldeles speciellt att uppleva "Tommy in action". Han är liksom "the real deal". Bland det första han frågar oss är om det är viktigt att vi är tillbaka prick kl 13:30. Det säger en hel del om hur entusiastisk han är och hur mycket han fortfarande älskar det han gör. Vi avslutar turen med att beundra den fantastiska utsikten över öknen och havet framför oss och klockan hinner bli 14:30 innan vi är tillbaka i stan.

KLICKA HÄR för att komma till företagets webbplats. Vad ni än gör - missa inte den här upplevelsen om ni är i Swakopmund!

tisdag, december 17, 2019

Dags för anmälan till en av säsongens höjdpunkter - Imibalagolfen!

Här kommer inbjudan till en av säsongens absoluta höjdpunkter för "svenskkolonin" i Kapstaden - det är dags för den årliga Imibalagolfen där varenda överskottsslant oavkortat går till att hjälpa fattiga barn att kunna gå i skolan (skoluniform, skolmaterial, avgifter, etc). Det driftiga, härliga paret Inger och Stefan L tillsammans med vänner jobbar stenhårt varje år för att vårt engagemang ska kunna hjälpa så många barn som möjligt, och det här är ett initiativ som vi stöttar med stor glädje.

Den trevliga golftävlingen på Strand Golf Club följs av en minst lika trevlig festkväll med prisutdelning, lotterier, auktioner och förstås en god middag där vi alla får träffas och umgås. Stefan och Inger jagar välvilligt sponsorer i månader för att prisbordet ska bli så dignande som möjligt.

Tack kära vänner för att ni orkar ta er an denna jättestora uppgift för barnens skull ytterligare ett år! Vi räknar dagarna tills den 9 februari!

torsdag, december 12, 2019

Namibia del 5 - Swakopmund

Hohenzollern Building, byggt 1909 som hotell men idag privatbostäder, med den magnifika namibiska öknen i bakgrunden.
 Sedan en tid är vi nu tillbaka i vårt "base camp" i Swakopmund där vi långtidshyr en lägenhet via airbnb centralt mitt i stan.

Det här är verkligen en charmig liten stad med en koncentrerad stadskärna som lämpar sig utmärkt att utforska till fots. Det första man lägger märke till är de enormt breda gatorna. Vissa är faktiskt upp emot 50 meter breda! Efter några dagar fick mysteriet sin förklaring när en vänlig dam på Woermannhouse Art Gallery berättade för oss om stora oxkärror, dragna av upp emot 20 oxar, som förr i tiden hämtade varor från skeppen vid havet. Oxkärrorna behövde så breda gator för att kunna vända, helt enkelt. 

Arkitekturen i staden är också mycket anmärkningsvärd. Gamla vackra byggnader är friskt blandade med modernare, ibland vilt kolorerade, hus i fantasifull stil.

Swakopmund har cirka 45 000 invånare idag. Invånarna är både svarta, färgade och vita och har sitt ursprung från Tyskland, Sydafrika, olika stammar av bantu och khoisan/khoikhoi och andra afrikanska länder. De vita talar antingen tyska, afrikaans eller engelska – och inte så sällan en salig blandning av alla tre språken. 

Vi har hyrt en lägenhet via www.airebnb.com väldigt centralt och njuter av att ha gångavstånd till alla restauranger och affärer. Lägenheten ligger bara ett kvarter från havet så det är enkelt att ta långa promenader utefter stranden när andan faller på. Dessutom har vi tagit sköna spa-behandlingar och gått på gym i nybyggda The Dome några gånger i veckan för att göra av med några av alla goda kalorier vi stoppar i oss. The Dome är en häftig sport- och hälsoanläggning i utkanten av staden. 
Del av The Dome invändigt, sett från löpbandet i gymmet på våning 2.

I Namibia finns de flesta affärer som vi är vana vid från Sydafrika, t ex mataffärerna Pic n Pay, Woolworth, Checkers och Foodlover’s Market. Det går precis lika bra att betala med sydafrikanska rand (ZAR) som med namibiska dollar (N$) och kursen är identisk. Den namibiska valutan får inte föras ut ur landet så det gäller att se till att bli av med den innan hemresan.

Vädret har varit lite svalare än i Kapstaden, cirka 15-25 grader, ungefär som svensk sommar. Men den stora skillnaden är att solen lyser varje dag. På en månads tid har vi inte haft EN droppe regn. Skönt för oss men tufft för djur och natur, förstås.

Fortsättning  följer.
Del av staden med en oljerigg i fjärran som kommit in för reparation.