Pierneef à La Motte håller stilen

Många har undrat hur det gått med restaurangen på vackra vingården La Motte sedan deras executive chef Chris Erasmus slutade inför förra säsongen. Vi provåt nyligen tillsammans med vännerna Lotta och Åke H, och intog en riktigt god lunch med fröjd för både öga och gom, men tyvärr med ett  rejält magplask på en av huvudrätterna.

Grilled Cape Seafood

Duck sausage

Damerna drog vinstlotten med två förrätter. Den första, "Grilled Cape Seafood, pernod, aniseed and squid ink crackers" var en riktig höjdare, och "Home made duck sausage" också mycket läcker. Men herrarna, som hade beställt var sin bit oxfilé som var dagens special utanför den ordinarie menyn, blev gruvligt besvikna. Köttet hade beställts medium rare men var varken rött eller rosa utan märkligt ljust till färgen rakt igenom, som griskött ungefär. Inte ens ytan hade en snygg stekyta. Dessutom var köttet totalt smaklöst och alldeles torrt. Executive chef Michelle Theron kom genast ut till vårt bord - trevlig gest - och tallrikarna byttes ut mot jättefin springbok-filé istället. Vi hade en trevlig dialog med Michelle, men hon lyckades inte förklara missödet. Initialt var det mycket prat om "dry aged meet", men det avtog när hon förstod att vi ätit massvis med fin oxfilé genom åren och aldrig ätit något så torrt, grått och smaklöst som det här. Nåväl, resten av lunchen avlöpte till belåtenhet, och den härliga chokladdesserten blev en mycket bra avslutning.

Miljön på Pierneef är verkligen fin, och får första gången satt vi också ute på deras trevliga terrass vid dammen på baksidan av restaurangen.