Molly goes African - del 2

Molly har, under sitt dryga år, vuxit upp till en söt ung dam med härlig leklusta och aptit på livet. Vi njuter av samvaron med henne varje dag, och flera gånger i veckan träffar vi hennes stiliga pojkvän Cosmo som bor här i närheten för roliga "playdates". Hon har lekt i frasiga, virvlande höstlöv, firat en vit jul och lekt massor av timmar i den skojiga snön. 

I vår och sommar har det blivit en hel del båt och hav också för Molly som klär mycket bra i sin fina, röda flytväst. 

Nåväl - flygbiljetter till den 16e september var således införskaffade med Lufthansa via Frankfurt till Namibia. 

Den vänliga killen på Lufthansas kundservice kollade att det fanns plats för Molly inom den kvot av hundar som får medfölja varje plan i kabinen. 

Hyrbil bokade vi också, med upphämtning på Windhoek flygplats och avlämning på Cape Town International fem dagar senare när vi i lugnt tempo avverkat de 150 milen mellan de båda städerna.

Så var det då dags att börja få koll på alla dokument, blodprover, pass, medicineringar och vaccinationer som Molly kommer att behöva för att kunna resa till de båda länderna. Jordbruksverkets sida hänvisar till de olika ambassaderna för att få kontakt med veterinärmyndigheter i respektive land. Från ambassaderna fick vi länkar där vi kunde läsa på om allt som krävs. Det stod rätt snart klart för oss att detta var något vi skulle få svårt att fixa själva så vi tog kontakt med en sydafrikansk firma som specialiserat sig på djurtransporter, sydafrikanska Global Paws. Men de hänvisade oss vidare till den namibiska branschkollegan Pettravel eftersom vi landar först i Namibia.

Två mail till Pettravel förblev obesvarade, så till slut ringde vi till företaget under vår semester på den svenska västkusten och fick kontakt med en trevlig och hjälpsam ägarinna fredagen den 30 juli. Men hon blev olycksbådande tyst när vi meddelade henne vårt avresedatum, och berättade sedan att Lufthansa gör flygningen med ett dotterbolag som byter till en mindre flygplanstyp söndagen den 8 augusti och då inte kommer att kunna transportera hundar i kabinen. Så resan måste göras innan den 8 augusti!! Det skulle alltså innebära cirka en vecka att brådstörtat avsluta semestern i förtid, bila tillbaka till Stockholm, får alla Mollys förberedelser klara och få allt vårt eget iordning. Helt omöjligt, insåg vi snabbt, framför allt Mollys dokumentation och blodprover mitt i semestertider. Tack och lov hade hon fått rabiesspruta redan i juni eftersom det tar några månader innan blodprov på antikroppar kan tas, men det var ju bara början på allt hon måste genomgå och alla papper som måste färdigställas av olika myndigheter i olika länder.

Men när vi kollade våra flygbiljetter stod det faktiskt att Lufthansa själva skulle genomföra flygningen till Namibia, inte ett dotterbolag. Nu följde ett hysteriskt ringande till först Lufthansas kundservice (drygt 1 timme i telefonkö), där vi fick reda på att det faktiskt var sant att det var ett dotterbolag vid namn Eurowings som skulle utföra flygningen. Ny telefonkö till Eurowings kundservice i Tyskland (45 min i kö), för att där få beskedet att vi skulle ringa DERAS dotterbolag Eurowings Discover på ett annat Tysklandsnummer. Efter ytterligare nästan en timme i telefonkö fick vi tack och lov besked om att det ska gå alldeles utmärkt att flyga ner med Molly på vårt bokade datum i september. Diverse papper mailades också till oss som intygar detta. Men helt lugnt sover vi inte på nätterna numera. Måtte flygbolaget inte bråka med oss när vi väl befinner oss i Frankfurt och byter plan.

To be continued...