Namibia del 7 - djur och natur i Walvis Bay

Björn och kontaktsugna pelikaner

En halvtimme med bil söderut utefter kusten från Swakopmund ligger staden Walvis Bay som har en mer industriell prägel än Swakopmund. Detta är också den enda riktigt djupa hamnen på kusten så här lägger många frakt- och kryssningsfartyg till. Även oljeriggar ligger på svaj utanför staden i väntan på uppdrag eller service/reparation.

Här kan vi turister också kliva på katamaraner för att göra roliga utflykter till havs. Och det gjorde vi, förstås.

Laramon Tours var ett av de första företag som började med dessa turer. Väl ombord hälsas vi välkomna med en drink i form av ett glas sherry. Det är inte bara besättningen som välkomnar oss utan även en hel drös med kontaktsökande pelikaner och sälar. De nöjde sig inte med att beskåda oss på avstånd utan landade precis bredvid, och ibland PÅ, oss! Det kan möjligtvis ha berott på att besättningen matar dem med diverse marina delikatesser, men troligare är väl att det var vårt övermått av charm som lockade dem till närgången kontakt.

"Vår" katamaran från Laramond Tours

Under färden berättar kapten om kustens historia och det marina livet.

Det första vi ser är några roliga delfiner som gör en liten uppvisning för oss alldeles nära båten.

Sedan styr vi kosan mot den sandiga spetsen på halvön Pelican Point där det fullkomligt kokar av sälar i vattnet. Och på stranden ligger sälar var man än ser. Ljud och dofter är överväldigande. Sälarna låter som bräkande får och dofterna från deras avföring och blöta päls är inte helt angenäm, så kapten ser till att lägga båten så vinden blåser från oss mot sälarna - tack för det!

Det finns flera hundra tusen sälar bara i den här kolonin. Och det finns många, många fler kolonier som dessa utmed kusten. Sälarna har inga naturliga fiender här (vattnet är för grumligt för vithajar) så dessa stora sälkolonier håller dessvärre på att göra slut på all fisk längs kusten.

Schakaler, och ibland faktiskt även lejon, söker sig ner mot kusten för att få sig ett skrovmål på säl ibland, men det räcker inte på långa vägar för att hålla dessa stora kolonier i schack.

Efter vårt möte med sälarna bjuder besättningen på champagne, fantastiska ostron och annat gott drinktilltugg ombord. Vi minglar, skålar, småäter och njuter i solen. Pelikanerna vill också gärna vara med på kalaset men vi är snåla och jagar bort dem.

Här på kusten odlas ostron som av många anses vara bland de bästa i världen. Vi kan inte annat än instämma, och de vi bjuds på på katamaranen håller härligt hög klass.

Samira i livligt samspråk med pelikan

Efter några spännande timmar till havs vinkar vi farväl av båt och besättning och bilar ännu längre söderut utmed kusten. Här finns en hel del havslaguner där man skördar stora mängder havssalt som ligger i höga "snödrivor" utmed kusten. Några som också stortrivs i lagunernas grunda, salta vatten är flamingos som majestätiskt kliver omkring på sina höga ben i jakt på föda. Vart vi än vänder oss ser vi dessa vackra vita och ljust rosa fåglar i stora flockar i vattnet.

Det här är en väldigt trevlig dagsutflykt från Swakopmund.

HÄR hittar ni Laramon Tours webbplats.

GOD JUL!

Vi önskar alla våra bloggläsare en riktigt God Jul med en bild 

vi tog för några veckor sedan på ett Swakopmund, Namibia i julskrud!

Namibia del 6 - på ökenäventyr med Tommy

Nu har vi lämnat Namibia och anlänt till den kalla nord (läs Stockholm) för jul- och nyårsfirande innan vi återvänder till den sydafrikanska sommaren i slutet av januari. Men det finns fortfarande en del vi vill förmedla till er om våra namibiska äventyr, så vi backar bandet lite grann och återvänder i minnet.

I Swakopmund med omnejd finns många spännande utflykter inom bekvämt dagsutflyktsavstånd. För dem som gillar äventyrssporter som fallskärmshoppning, paragliding, sandboarding, quad-bikes, kamelridning och liknande är området ett Mekka. Vi har testat det mesta av dessa aktiviteter tidigare, bland annat i Queenstown (Nya Zeeland) som är ett annat område känt för sina fina möjligheter för äventyrssporter, och vårt sikte var därför den här gången inställt på djur och natur.
Här kommer en berättelse om den första utflykten vi gjorde i Swakopmund:

Tommy's Living Desert Tours

Tommy med sina halvtama ökenfåglar

"Välkommen till mitt kontor", säger Tommy om öknen som kallas för The Namib Dessert, eller i vardagstal bara The Namib. Den anses vara världens äldsta öken och den finns alldeles runt hörnet i utkanten av Swakopmund. När vi kört en bit blir sanden allt lösare och djupare. Då stannar Tommy och tar först av sig sina Crocks ("Dom har jag bara för att se professionell ut", säger han och skrattar) som han sedan inte sätter på sig igen på hela turen, även när sanden är brännhet - han uppmäter mer än 50 grader vid ett tillfälle. Sedan släpper han ut en del av luften i däcken så hjulen ska få bättre grepp i den djupa, lösa sanden när vi klättrar uppför och nedför sanddynerna. Någon frågar Tommy hur han ska få luft i däcken igen, och han svarar att han har ett helt gäng med cykelpumpar i bilen som alla damer ska få använda i slutet av turen, haha. Sedan tillägger han med glimten i ögat: ”Vi har ett talesätt här i Swakopmund: om man sliter ut ett par skor här så blir man kvar här för alltid!”.

Tommy var den första i Swakop som för 23 år sedan började göra den här typen av guidade turer. Han är egentligen polisman till yrket, en härligt skojfrisk man som verkar känna alla i stan. Han påminner om en liten, energisk duracellkanin när han barfota kutar i förväg för att rekognoscera innan han ropar på oss att följa efter och titta på det han har hittat. Han låter oss gå i gåsmarsch hela tiden för att i möjligaste mån inte trampa på djur och insekter som gömmer sig i sanden.

Samira med ödle-örhänge!!

Tommy är en levande uppslagsbok om djur och natur, och en härlig entertainer. Little Five Dessert Tour kallar han den tur vi givit oss ut på. ”Man måste ner på knä för att hitta livet i öknen”, säger Tommy. Det är inget man ser när man bara kör förbi. Så sent som i mitten av 1800-talet fanns det fortfarande många stora vilda djur här, t ex elefanter. På en uttorkad flodbädd hittar Tommy en elefanttand som en påminnelse om svunna tider.

En fågel slår sig ner bredvid oss på bara någon meters avstånd. När Tommy visslar kommer den flygande och sätter sig på hans hand och han matar den med små maskar och frön. Vi hittar spår av schakaler, antiloper, ormar och andra små djur. Och så fångar han in en liten ödla som han låter bita sig fast i Samiras ena öra som ett vackert örhänge. 

Palmato-ödla

Allra vackrast är den pyttelilla, genomskinliga palmatoödlan vars ryggrad man kan se under det genomskinliga skinnet. Den har vackert färgat, tunt, ömtåligt skinn som inte tål sol. Då dör den. 

Färden går vidare och plötsligt tvärstannar Tommy och springer fram till en liten buske där han brukar hitta en kameleont, och till vår glädje är den "hemma" idag också. Den har en tunga som är lika lång som hela kroppen inklusive svansen! Kameleonter äter allt som är mindre än de själva, inklusive mindre kameleonter. Den rör sig väldigt långsamt men snabbar på när den är ute efter Tommys maskar som han dinglar på lagom avstånd för att vi ska få se hela den fantastiska tungan.

Sidvindare

Dagens utmaning för Tommy blir att hitta en orm åt oss. Men till slut får han syn på spåret av en "side winder" (sidvindare på svenska) och efter lite spårande hittar vi själva ormen och hinner beundra den en stund innan den gräver ner sig i sanden igen.

Det gäller att boka den här turen i mycket god tid om man vill få Tommy själv som guide. Han har duktiga medarbetare som också gör turer men det är något alldeles speciellt att uppleva "Tommy in action". Han är liksom "the real deal". Bland det första han frågar oss är om det är viktigt att vi är tillbaka prick kl 13:30. Det säger en hel del om hur entusiastisk han är och hur mycket han fortfarande älskar det han gör. Vi avslutar turen med att beundra den fantastiska utsikten över öknen och havet framför oss och klockan hinner bli 14:30 innan vi är tillbaka i stan.

KLICKA HÄR för att komma till företagets webbplats. Vad ni än gör - missa inte den här upplevelsen om ni är i Swakopmund!

Dags för anmälan till en av säsongens höjdpunkter - Imibalagolfen!

Här kommer inbjudan till en av säsongens absoluta höjdpunkter för "svenskkolonin" i Kapstaden - det är dags för den årliga Imibalagolfen där varenda överskottsslant oavkortat går till att hjälpa fattiga barn att kunna gå i skolan (skoluniform, skolmaterial, avgifter, etc). Det driftiga, härliga paret Inger och Stefan L tillsammans med vänner jobbar stenhårt varje år för att vårt engagemang ska kunna hjälpa så många barn som möjligt, och det här är ett initiativ som vi stöttar med stor glädje.

Den trevliga golftävlingen på Strand Golf Club följs av en minst lika trevlig festkväll med prisutdelning, lotterier, auktioner och förstås en god middag där vi alla får träffas och umgås. Stefan och Inger jagar välvilligt sponsorer i månader för att prisbordet ska bli så dignande som möjligt.

Tack kära vänner för att ni orkar ta er an denna jättestora uppgift för barnens skull ytterligare ett år! Vi räknar dagarna tills den 9 februari!

Namibia del 5 - Swakopmund

Hohenzollern Building, byggt 1909 som hotell men idag privatbostäder, med den magnifika namibiska öknen i bakgrunden.

 Sedan en tid är vi nu tillbaka i vårt "base camp" i Swakopmund där vi långtidshyr en lägenhet via airbnb centralt mitt i stan.

Det här är verkligen en charmig liten stad med en koncentrerad stadskärna som lämpar sig utmärkt att utforska till fots. Det första man lägger märke till är de enormt breda gatorna. Vissa är faktiskt upp emot 50 meter breda! Efter några dagar fick mysteriet sin förklaring när en vänlig dam på Woermannhouse Art Gallery berättade för oss om stora oxkärror, dragna av upp emot 20 oxar, som förr i tiden hämtade varor från skeppen vid havet. Oxkärrorna behövde så breda gator för att kunna vända, helt enkelt. 

Arkitekturen i staden är också mycket anmärkningsvärd. Gamla vackra byggnader är friskt blandade med modernare, ibland vilt kolorerade, hus i fantasifull stil.

Swakopmund har cirka 45 000 invånare idag. Invånarna är både svarta, färgade och vita och har sitt ursprung från Tyskland, Sydafrika, olika stammar av bantu och khoisan/khoikhoi och andra afrikanska länder. De vita talar antingen tyska, afrikaans eller engelska – och inte så sällan en salig blandning av alla tre språken. 

Vi har hyrt en lägenhet via www.airebnb.com väldigt centralt och njuter av att ha gångavstånd till alla restauranger och affärer. Lägenheten ligger bara ett kvarter från havet så det är enkelt att ta långa promenader utefter stranden när andan faller på. Dessutom har vi tagit sköna spa-behandlingar och gått på gym i nybyggda The Dome några gånger i veckan för att göra av med några av alla goda kalorier vi stoppar i oss. The Dome är en häftig sport- och hälsoanläggning i utkanten av staden. 

Del av The Dome invändigt, sett från löpbandet i gymmet på våning 2.

I Namibia finns de flesta affärer som vi är vana vid från Sydafrika, t ex mataffärerna Pic n Pay, Woolworth, Checkers och Foodlover’s Market. Det går precis lika bra att betala med sydafrikanska rand (ZAR) som med namibiska dollar (N$) och kursen är identisk. Den namibiska valutan får inte föras ut ur landet så det gäller att se till att bli av med den innan hemresan.

Vädret har varit lite svalare än i Kapstaden, cirka 15-25 grader, ungefär som svensk sommar. Men den stora skillnaden är att solen lyser varje dag. På en månads tid har vi inte haft EN droppe regn. Skönt för oss men tufft för djur och natur, förstås.

Fortsättning  följer.

Del av staden med en oljerigg i fjärran som kommit in för reparation.

Project Self Defence

I lördags genomfördes den sista av

 sex självförsvarsträningar för unga 

kvinnor i kåkstaden Kayamandi i Stellenbosch. 

Flickorna på bilden visar stolt upp sina diplom som utdelades efter väl genomförd kurs.

Utbildningen har skett under sex lördagar i rad med två timmars utbildning vid varje tillfälle.

Våra diplomerade tränare från Elite Defence Academy, Sam och Dominic Conway, rapporterar att de är över förväntan nöjda med flickornas entusiasm och den utveckling de genomgått. De har visat upp en glädjande ambition och arbetat hårt samtidigt som det varit många glada skratt under övningarna.

Flickorna har lagt en god grund till en såväl teknisk som psykologisk kunskap om självförsvar. Detta i kombination med ett klart förbättrat självförtroende ger dem mycket goda möjligheter att såväl undvika som klara sig ur fysiska attacker. 

Utöver de rena kunskaperna i självförsvar har Marita S. sett till att flickorna under kursen även fått viktiga kunskaper i Första Hjälpen.  

Sammanlagt har drygt 40 flickor deltagit under utbildningens gång. Dock har det varit svårt för en del att kunna närvara vid samtliga tillfällen eftersom dessa utbildningstillfällen bland annat krockat med skolarrangemang under helgerna och inledningen på den årliga sommarsemestern. Men även om de inte kunnat delta vid samtliga tillfällen, och därmed bli berättigade till diplom, har flickorna ändå tillägnat sig en hel del livsviktig kunskap att ta med sig framöver.

Ett stort och varmt tack till alla som hjälpt till och gjort det möjligt att genomföra denna utbildning. Och ett särskilt stort TACK till alla våra generösa sponsorer!

 

Somerset Fresh Fine Wine & Food Festival

På söndag kl 14-18 är det till härliga Morgenster Estate i Somerset West man ska bege sig!
R600 gör dig både mätt, glad och på snusen. Läs mer här:

The fresh green lawns of Morgenster Wine & Olive Estate is where you’ll find foodies and wine enthusiasts on Sunday, 8 December 2019 for the inaugural Somerset Fresh Fine Wine & Food Festival.
Over 200 wines will be available for you to swirl, sip and savour, while you nibble on gourmet canapés prepared by some of the region’s most talented chefs.
Your ticket includes a festival glass, tasting of over 200 wines, as well as the gastronomic extravaganza on offer. Live music will be part of the afternoon’s entertainment. The event runs from 14:00 to 18:00.
Tickets are R600 each and are available from www.quicket.co.za or participating wineries.
For more information, visit www.somersetfresh.com, e-mail somersetfresh@gmail.com or phone 083 265 2405.

Be there or be square!

Greyton - ett kul utflyktstips

Nybyggt hus i gammal stil som påminner om danska hus

Här kommer ett spännande utflyktstips från vännerna Annemarie och Eric S, som alltid har många bra tips på lager.

Annmarie och Eric i Greyton

Om man vill göra en trevlig liten dagsutflykt är en tripp till lilla byn Greyton norr om Caledon ett lämpligt mål. Resan tar ca 1,5 timmar och man åker det mesta på N2 österut. 

Greyton har ca 2000 invånare i ett jordbruksdistrikt. Många pensionerade européer bor här och det märks på de välbyggda husen. 

Varje lördag förmiddag är det marknad där invånare säljer vad de tillverkat i form av mat och hantverk. Den lilla staden sjöd av liv denna lördag vi var där. 

Där finns flera restauranger. Vi åt mycket god husmanskost på Abbey Rose som ligger på Trip Advisors lista som nr 1 sedan sex år! HÄR är restaurangens hemsida. De har även ett litet kapell i en mysig liten trädgård och kan ordna bröllop m m.

Vi gick omkring och njöt av folkvimlet och ibland fick man se upp för rätt som det var kom en häst galopperande. De tycks vandra omkring lösa med eller utan ryttare. Små mysiga affärer och gallerier men inte alls så turistiskt som Franschhoek.

Läs mer på www.greytonturism.com. 
Här finns att göra!

Tack kära vänner för intressant tips!
Detta låter som något vi definitivt ska sätta upp på "att-göra listan"!

HÄR kan man läsa mer om Greyton på turistinformationens sida.

Huvudgatan i Greyton

Bergen syns överallt

Interiör från restaurangen

Namibia del 4 - Himbafolket

Efter våra spännande djurupplevelser kände vi oss redo för kultur och socialantropologi. Lätt fixat genom att besöka himbabyn Omapaha som ligger nära Etosha Heights. Så här skriver Wikipedia om himbafolket:

Himba är en folkgrupp (mellan 20 000 och 50 000 personer) som lever i Kunene-regionen (ursprungligen Kaokoland) i norra Namibia. De är ett nomadiskt folk, nära släkt med Herero och talar samma språk. Himba håller boskap och getter som tamdjur. Kvinnorna ansvarar för att mjölka korna. De tar även hand om barnen, och det är vanligt att en kvinna tar hand om en annan kvinnas barn. Kvinnornas arbetsuppgifter är ofta mer arbetsintensiva än männens - det är till exempel kvinnorna som hämtar vatten till byn och bygger hemmen. Männen bestämmer och hanterar de politiska och legala uppgifterna.

Himba bär mycket lite kläder, men kvinnorna är kända för att täcka huden med en blandning av fett, ockra och örter för att skydda sig från solen. Blandningen ger huden en rödaktig färgton som är en del av Himbas skönhetsideal. Den röda färgen har även symbolisk innebörd då rött symboliserar blodet och livet samt jordens röda färger.

Pojkar genomgår vanligtvis omskärelse före puberteten, och anses därefter vara redo att gifta sig. När en dotter föds arrangeras hennes äktenskap och giftermålet äger vanligen rum när hon är mellan 14 och 17. Himba lever i ett hårt ökenklimat med få influenser från omvärlden, och har därför kvar mycket av sin traditionella livsstil. Medlemmarna lever i en välordnad stamstruktur som hjälper dem att överleva i en av jordens mest extrema miljöer.

Kvinnorna tvättar sig aldrig med vatten utan använder en rökelseliknande väldoft istället. Vi kände ingen svettlukt hos någon kvinna vi träffade i byn.

HÄR är en webbsida med fler bilder där man också kan boka en rundtur med någon av byns invånare på det sätt som vi gjorde. Byn är autentisk och inte någon "utställningsby" även om vi märker att både vuxna och barn är vana vid besökare. Det är fascinerande att se hur de lyckats hålla fast vid sina gamla sedvänjor tämligen opåverkade av modern civilisation. Av just den anledningen tillåts endast  några få av byns barn gå i skola. Det är dessa som sedan fungerar som guider för besökare.