Sill och knäckebröd på väg till Kapstaden!!

Kajsa Claude

Och inte från Sverige utan från - Johannesburg!!
Påsken är räddad!
Svenska Kajsa Claude bor med sydafrikansk man i Johannesburg och producerar knäckebröd och alla möjliga härliga sillar enligt svenska recept. Hennes livshistoria är så spännande så här får ni ta del av den i sammandrag:


Kajsa växte upp på Djurö i Stockholms skärgård som ett av fem barn till konstnärsföräldrar. Hennes mamma ville inte ha ”typiskt svenska barn” så hela familjen tillbringade några år på Gran Canaria i slutet av 60-talet. Kajsa studerade så småningom filosofi, spanska och lingvistik i Göteborg och gick några år på konstskola men reslusten tog överhanden och hon jobbade på Atlas Resor under merparten av 80-talet. Hon var därefter med och byggde upp Journalistgruppen med ett mellanspel 1994 som skulle ha stor betydelse för hennes liv. Hon blev rekryterad att projektleda ett fredsövervakningsuppdrag i Sydafrika med bas i Durban inför de första demokratiska valen i landet, eftersom ”en reseledare kan hantera i princip vad som helst”, som den ansvariga personen på Sida uttryckte det. Kajsa träffade Nicholas i Port Shepstone i januari 1994 och höll kontakten tills dess att Nicholas flyttade till Sverige 1997. Båda arbetade på Journalistgruppen under många år med minst ett besök varje år i Sydafrika.

I januari 2010 flyttade Kajsa och Nick till Johannesburg utan några bestämda planer annat än att det var dags för en förändring. Kajsa blev erbjuden jobb på Ogilvy PR och blev inte långt därefter utnämnd till byråchef på en av Sydafrikas störst PR-byråer. Efter 10 år på sydafrikansk PR-byrå var det dags att gå vidare. Albatros Travel med huvudkontor i Köpenhamn letade en person med permanent uppehållstillstånd i Sydafrika för att koordinera reseledare från Sverige, Danmark, Finland och Norge för uppdrag i Afrika. Redan året dessförinnan grodde en idé om att starta ett litet svenskt matföretag, en idé som föddes ur en längtan efter knäckebröd som Kajsa hade bakat för egen konsumtion sedan flytten till Johannesburg. Steget därefter, från knäckebröd till inlagd sill, var inte långt och hennes sydafrikanska vänner började beställa från hennes hem i Killarney.

På den vägen är det.

Nu säljer Kajsa senapssill, sherrysill, inlagd sill och knäckebröd på tre ställen i Johannesburg: The Culinary Table i närheten av Lanseria-flygplatsen och i The Leopards två butiker i centret 44 Stanley och i The Rand Steam Shopping Centre.

Veckan 24-28 februari kommer Kajsa och Nicholas till Kapstaden och kan leverera knäckebröd och sillar till alla oss som längtar. Beställer gör man senast den 10 februari direkt av Kajsa Claude på e-postadress förnamn.efternamn@gmail.com. För oss som bor i The Helderberg Basin (Somerset West, Strand och Gordon's Bay) och Stellenbosch kommer leveransen främst att ske i samband med Tisdagsgolfens lunch den 25 februari. Vilken restaurang lunchen kommer att hållas på är ännu ej fastställt när detta skrivs, men det kommer som alltid att bli någonstans i närheten av Stellenbosch Golf Club där golftävlingen spelas varje vecka. Håll utkik här på bloggen så meddelar vi plats när det närmar sig.

För betalning vid leverans är kontanter enklast och gärna jämna pengar. Kajsas företag är alldeles nytt men kortbetalning kommer att införas så småningom.
Vi håller tummarna för att hon också hittar intresserad återförsäljare i Kapstaden.

Namibia del 10 - Windhoek

Utsikt från vår lägenhetsbalkong i Windhoek

Här kommer den tionde och sista delen av vårt namibiska äventyr. Och nu ska det handla om Windhoek, Namibias huvudstad där vi avslutade vår månadslånga resa.

Även här hyrde vi lägenhet via airbnb - en nybyggd, lyxmöblerad trerummare för 800 svenska kronor per natt. Och dessutom på sjätte våningen med utsikt över staden.

En av dagarna gjorde vi en stadsrundtur. Det finns flera olika aktörer som gör sådana och det bästa är om man kikar på Tripadvisor för att se vilken som får bäst omdöme för tillfället. Vi hade extra tur och var ensamma deltagare på turen, så vi kunde skräddarsy rundturen helt efter våra egna intressen. Bland annat var vi väldigt intresserade av Penduka som är ett aktivitetscentra för misshandlade fattiga kvinnor. Verksamheten påminner lite om Philani som svenska läkaren Ingrid Le Roux driver i Khayelitsha, men denna är mycket mer omfattande. Penduka har blivit mycket omtalat och det går till och med bra att bo här som turist.

Hyddor för övernattande turister i Penduka

Lutheranska Kristuskyrkan

Vi besökte också den söta lutheranska Kristuskyrkan som har blivit lite av en symbol för staden. Den pittoreska kyrkan påminner lite om ett pepparkakshus, tycker vi.

Ännu häftigare var besöket i Independence Memorial Museum som faktiskt är byggt med en kaffemaskin som förebild! Det är ett modernt och intressant museum med fantastiska målningar som på ett lättillgängligt sätt åskådliggör landets och stadens historia. Från museets översta våning har man dessutom en makalös utsikt över hela staden. Inträde är helt gratis men uppe på restaurangen får man istället köpa en dricka av något slag som tack för besöket.

Independence Memorial Museum

Vårt besök i Windhoek varade bara i två dagar så vi hann inte med så många restaurangbesök som vi skulle ha velat. Högt upp på önskelistan stod att få möjlighet att träffa vår vän kocken Anton Bekker som tillsammans med sin förre partner Ed tidigare drev Taste Bistro i Somerset West under många år. Ed är nu kock på en konferensanläggning i Windhoek men är på väg att emigrera till sin nya kärlek i Kanada. Middag med Anton intog vi på Stellenbosch Wine Bar som faktiskt ägs av Jean Engelbrecht, ägare till legendariska vingården Rust En Vrede i Stellenbosch vindistrikt. Miljön på Stellenbosch Wine Bar är fantastisk, maten god men servicen usel, dessvärre. Man sitter utomhus på en vacker innergård i den ljumma kvällen - perfekt för en låååång middag i goda vänners lag. Men se till att ha gott om tid eftersom personalen är virrig och tämligen osynlig.

Middag på Stellenbosch Wine Bar med vännen Anton Bekker

Kväll nummer två styrde vi kosan till legendariska krogen Joe’s Beerhouse. Vi hade fått den rekommenderad från många håll, bland annat en person som bodde i Windhoek för 20 år sedan och berättade att det var dit man gick på den tiden. Så är det faktiskt fortfarande! Och konceptet håller ännu. Restaurangen är som ett enda stort garden party. Här är det kött och öl som gäller. Namibia är världsberömt för sitt fina kött och det bästa köttet i Windhoek serveras här, både kossa, lamm, gris och alla sorters vilt. Bushman Sosatie är ett grillspett som ger möjlighet att smaka lite av varje för den som, liksom vi, inte klarar att välja. Jösses, va' gott!

Härliga nya vännerna Kitty och Barika

Efter en månads fantastiska upplevelser var det dags att lämna Namibia. Färden gick med Ethiopian Airlines via Addis Abeba till Stockholm.

I Addis blev vårt anslutningsflyg väldigt försenat och vi blev sittande i många timmar i väntan på att flygplanet skulle bli godkänt för start. Som så många gånger förr fann vi då helt plötsligt nya, härliga vänner så där spontant som bara händer i Afrika. Blonda Kitty från Kapstaden jobbar för FN och flyger runt i hela världen i sitt jobb. Barika är från Kenya men jobbar numera som sjuksköterska i Malmö och hade varit i Kenya för att begrava en släkting. Tiden bara flög iväg under trevligt umgänge med våra två nya vänner.

I Stockholm firade vi jul och nyår med släkt och vänner och fick dessutom möjlighet att välkomna ännu ett barnbarn in i vår familj. Men nu är vi ÄNTLIGEN hemma i Kapstaden igen!

Hög tid för anmälan till Imibalagolfen!

Detta är en av höjdpunkterna på varje säsong för svenskkolonin i Kapstaden. Vi umgås, träffar nya och gamla vänner, spelar en härlig golftävling tillsammans, njuter av god mat, gott sällskap, lotterier och auktioner på kvällen och ger på detta sätt 100 fattiga kåkstadsbarn möjlighet att gå i skolan.

Missa inte den här dagen! Imibalagolfen går av stapeln den 9 februari (första start kl 11) på fina Strand Golf Club strax utanför Kapstaden! Anmäl genom att maila Hasse Larsson på e-postadress förnamn.efternamn@telia.com

Från duktiga arrangörerna Inger och Stefan L har vi fått nedan påminnelse:

Omfattande internetproblem i Sydafrika kvarstår

Problemen med lååångsamt internet kommer dessvärre att kvarstå under överskådlig tid. Det är tydligen avbrott på två kablar på havsbotten som sammankopplar Sydafrika och västra Afrika med resten av världen.

På Business Insider South Africa kan man läsa mer om dessa problem HÄR!

Stort tack till Elsabeth och Kai S för tipset om artikeln!

Trevor Noah kommer till Skandinavien!

Den sydafrikanske komikern Trevor Noah gör sedan några år stor succé i USA med utsålda föreställningar och sitt mäkta populära teveprogram The Daily Show som han tog över efter legendaren Jon Stewart år 2015.

Nu åker han ut på världsturné och den 29 maj uppträder han i Stockholm på Globen, 31 maj på Royal Arena i Köpenhamn, den 1 juni på Scandinavium i Göteborg och den 2a juni på Oslo Spektrum i Norge. Biljetter hittar ni HÄR! Skynda, skynda!

Och om ni inte har tid, råd eller lust att köpa biljetter - eller bara vill ha lite smakprov innan ni köper biljetterna - så titta HÄR, HÄR och HÄR på helt sanslöst roliga youtube-filmer från några av hans tidigare shower.

Namibia del 9 - restauranger i Swakopmund

Crayfishfest för EN person på Europa Hof Hotel!

The Jetty

I Swakopmund äter och dricker man riktigt gott. Den härliga ölen är förstås tyskinfluerad och vinerna underbara och importerade från Sydafrika. Köket är internationellt ungefär på samma sätt som i Sydafrika, men med influenser från tysktalande länder såsom utmärkt wienerschnitzel, goda korvar, fläsklägg med surkål och liknande. Här nedan är recensioner av några restauranger vi testade i Swakop.


The Tug 

Chokladdessert på The Tug

ligger på kajen vid början av The Jetty som är den långa piren nere vid stranden mitt i staden. Fi utsikt över havet, stranden och staden. Tug betyder bogserbåt och den övre delen av restaurangen är faktiskt gjord av styrhytten på en bogserbåt. Det här är en modern och populär krog med utmärkt mat. De har också en mycket trevlig terrass som är perfekt för en sundowner. Bord nummer 46 uppe i bogserbåtens styrhytt är ett favoritbord.

Restaurant The Jetty
hittar man längst ut på The Jetty. Elegant inredning. Maten är bra här också men kanske inte riktigt i samma klass som The Tug. Utmärkta ostron dock. Och den makalösa havsutsikten är svårslagen.

The Jetty

Kücki’s Pub, Seafood & Grill
är en institution i Swakop. Stökigt, stimmigt, folkligt, härligt. Menyn är stor och rätterna bra med det mesta inom både kött och fisk/skaldjur. Vi åt bland annat en sagolikt  fin springbok här.

Ocean Cellar 
Elegant med vita dukar och mycket bra service. Klar inriktning på fisk och skaldjur och också bra sushi. Ligger vid stora Strand Hotel nere vid stenkajen The Mole med fin sandstrand där vi såg delfiner på besök i viken en dag.

Hotel Europa Hof

Hotel Europa Hof

Mitt emot lägenheten vi hyrde ligger detta trestjärniga hotell. Hotellet i sig ser roligare ut från insidan än det är inuti men deras restaurang blev snabbt lite av ett andra hem för oss när vi kom hem sent efter en lång utflyktsdag. Maten var egentligen inte så märkvärdig men deras kock var en baddare på att grilla sanslöst god crayfish serverad med massor med skirat vitlökssmör. Tre humrar vardera för 200 svenska kronor per person!! Vi åt så vi höll på att spricka.

Björn njuter av goda rätter

Welwitschia Restaurant 
är en portugisisk liten charmig restaurang bara runt hörnan från vår hyrda lägenhet. Jättetrevlig personal och bra mat.

Tiger Reef 
Turistfälla, bedrövlig mat. Ligger trevligt nere på sandstranden och ser spännande ut från utsidan, men skippa den och gå till någon av restaurangerna på The Jetty istället.

Western Saloon
ägs av en tysk som är tokig i allt amerikanskt - motorcyklar, bilar, vilda västern. Riktigt bra mat som ofta serveras av den storväxta och lite buttra tysken själv. Vunnit pris för sin stora och fina vinlista med sydafrikanska viner. Musslor eller "prawns" med vitlök blev våra favoriter. Något dyrare än många andra restauranter men väl värt.

Restaurang Altstadt
ser kul ut utifrån men maten var ingen höjdare. Ok men inte mer.

Stadens enda pizzeria

The Arcade  med Brauhaus  till höger

ligger bredvid Western Saloon och har jättefin pizza att äta på plats eller ta med hem.

The Wreck Restaurant 
ligger på andra våningen i häftiga Beach Lodge Hotel i norra utkanten av staden. Här åt vi underbar bröllopsdagsmiddag: musslor i vitvinssås, tempura prawns, ankbröst, kudufilé, chokladmousse och glass med amarula - allt jättegott! Spektakulär havsutsikt. Enda plumpen i protokollet var att de började möblera om för frukosten och städa medan vi och några andra gäster satt kvar och åt efterrätt.

Brauhaus
är tyskt så det förslår. Gillar du eisbein med sauerkraut är detta stället för dig. De har annat också för all del, t ex jättegod helstekt sjötunga och fin marulk, och stämningen är härligt folklig. Ligger inne på trevliga lilla piazzan The Arcade.

Swakopmund  Hotel & Entertainment Centre

Platform One

Swakopmund Hotel & Entertainment Centre 
kallas också för Bahnhof Hotel. Varför då?  Jo, därför att det i gamla  tider var stadens järnvägsstation, förstås. Förutom stadens bästa hotell finns här även casino, biograf och två restauranger.

Vid åt lunch på Platform One (ja, restaurangen är byggd på en av de gamla järnvägsplattformarna) belägen i anslutning till hotellets vackra trädgård med stor swimmingpool med fontäner. Bra mat och service, underbar miljö.

Namibia del 8 - Skeleton Coast

Vår hyrda SUV

Vi flög till Walvis Bay (30 min bilfärd från Swakopmund) direkt från Cape Town, och hyrde en bil för vår månadslånga vistelse i Namibia. En SUV eller en fyrhjulsdriven bil är ett måste om man ska ut på äventyr i det här landet eftersom vägarna inte alltid är asfalterade och en hel del sand ibland blåser upp i drivor på vägarna.

Björn vid en av alla "honesty shops" utmed vägen

Saltkristaller till försäljning

Norr om Swakopmund sträcker den långa, kända kustremsa ut sig som kallas Skeleton Coast. Namnet har den fått från de många valskelett som tidigare kantade denna kuststräcka. Några skelett såg vi inte men däremot ett och annat skeppsvrak. Kusten är en till synes oändlig öken och den mest kända platsen är den stora sälkolonin Cape Cross med cirka 250 000 sälar (!).

När man närmar sig lite mer bebodda trakter nära Cape Cross kantas vägen av små "honesty shops" där privatpersoner har lagt ut fina saltkristaller de har hittat till försäljning. Man väljer ut det man vill köpa och lägger begärd köpesumma i en liten burk eller liknande som försäljaren har satt fram. Burken vittjas vid annan tidpunkt, och systemet verkar fungera fint utan att pengarna blir stulna av andra.

Sanddynerna är mäktiga och ökenlandskapet väldigt annorlunda men efter en och en halv timmes bilfärd till Cape Cross var vi ganska mätta på sand och sanddyner. Då satt det bra med lunch och lite förfriskningar på Cape Cross Hotel vid havet precis innan vi kom fram till sälkolonin.

Stärkta och pigga fortsatte vi färden bort mot sälarna men fick en riktigt otäck chock när vi steg ur bilen på parkeringsplatsen vid sälkolonin. Det första som slog emot oss var en mycket stark och helt ohygglig stank, inte bara av sälarnas avföring utan främst en frän likstank från alla döda sälungars ruttnande kroppar. Stanken var faktiskt så kraftig att vi båda höll på att få upp lunchen vi just hade svalt. Det gick knappt att parkera bilen för alla döda sälkroppar, och överallt skrek små sälungarna desperat efter sina mammor. Det här har vi sett på tv tidigare men detta stinkande kaos var verkligen inte något vi kände att vi behövde uppleva i verkligheten. Vi kryssade fram mellan de närmaste sälarna och tog en snabb titt ut över en del av den jättestora sälkolonin och sedan flydde vi snabbt in i bilen igen.

En del av sälkolonin vid Cape Cross

Nu råkade vi alltså komma precis i den tid då alla ungar föds (sälarna kan märkligt nog själva styra födseln av ungarna till försommaren i november) då det förstås händer att en hel del av dem råkar komma bort från sina mammor och inte överlever. Men stanken och larmet från alla djur är nog ändå inte särskilt kul även utan döda ungar överallt. Då kändes det mycket bättre att uppleva sälarna på Pelican Point utifrån havet under den katamaranfärd vi gjorde från Walvis Bay, och de båda sälkolonierna är ju faktiskt ungefär lika stora.

Med andra ord - gör gärna en biltur norrut utmed kusten för att uppleva Skeleton Coasts häftiga ökenlandskap, men är det sälar ni är ute efter så är definitivt en katamaranfärd till Pelican Point att föredra. 

Gåte at Quoin Rock håller stilen!

Här, sent omsider, kommer säsongens första restaurangrecension.

Köksmästare Nicole Loubser och födelsedags-"barnet"

Innan vi åkte till Namibia firade vi en födelsedag och slog på stort och bokade in oss på Gåte at Quoin Rock Wine Estate som förra säsongen var en kulinarisk upplevelse av absolut högsta klass. Sedan dess har köksmästaren bytts ut så vi var förstås väldigt nyfikna på om Nicole Loubser skulle kunna hålla samma skyhöga nivå som sin företrädare Rikku O'Donnchu.

HÄR kan ni läsa om den fantastiska middagen vi inmundigade på Gåte i mars i år.

Lunch 6 rätter kostar R800 (R1100 med vinpaket). Till middag väljer man antingen 7 rätter för R1000 (R1450 med vinpaket) eller 14 rätter för R1600 (R2250 med vinpaket).

Vi valde 14 rätter men det blev faktiskt lite i mesta laget. Sju rätter räcker nog bra eller kanske lunchen istället, då man dessutom kan njuta av den fina utsikten från restaurangens terrass.

Vinerna i de matchande vinpaketen består av Quoin Rocks egna viner. När vi dinerade här tidigare i år höll vinerna inte riktigt samma höga klass som maten, så denna gång skippade vi vinpaketen och beställde en flaska MCC istället.

Temat för de olika rätterna är fortfarande "Journey around the world" och rätterna har därför namn efter olika länder och speglar ländernas särart på ett lekfullt sätt. Vissa av rätterna är till viss del samma som när Rikku var kökschef men andra rätter har Nicole introducerat, och de nådde kanske inte riktigt upp till samma höga nivå, men det var inte långt ifrån.

Nicole är ursprungligen från Swakopmund i Namibia och gav oss många bra restaurangtips inför vår vistelse där.

Den roliga kubanska ätbara cigarren är kvar på menyn.

Sedan hon flyttade till Kapstaden har hon arbetat på några av Kapstadens bästa restauranger, bland annat La Colombe, och samlat på sig många idéer och gedigen kunskap. En rolig ny detalj är de häftiga ätbara frimärkena från olika länder.

Sammantaget: vill ni ha en riktigt högklassig upplevelse av utmärkt fine dining är Gåte ett bra val. Namnet förresten - ja, det är det norska ordet för gåta. Varför Rikku "The Viking Chef" valde just det namnet har vi inte riktigt fattat men det är kanske det som är gåtan ;-).

HÄR är restaurangens webbplats där ni kan läsa mer, se ännu häftigare bilder och göra bordsbokning online.