Resenytt 3 - ombord på Zambezi Queen

I fredags var det dags för avfärd från vår härliga lodge mot safaribåten Zambezi Queen. Båten är ju en elegant och lyxig historia, så Samira hade piffat till sig lite extra med tjusiga sandaletter, kjol och fin blus. Fel, fel, FEL - skulle det visa sig så småningom!

För att göra en mycket lång historia kort bestod resten av dagen av färd med två specialchartrade utombordare och tre minibussar genom tre länder och fyra passkontroller, pulsande genom skållhet djup sand och leriga stigar för att ta oss till passkontroller som såg ut som redskapsskjul hos någon fattig bonde ute i bushen.

Totalt genomsvettiga och med Samiras stackars sandalett-fötter helt nergeggade och med brännblåsor av den heta sanden steg vi ombord på den fina safaribåten. Fast personalen verkade ganska van vid utmattade, svettiga resenärer. Eller så var de ovanligt duktiga på att hålla masken.

En detalj måste vi bara berätta: den första passkontrollen vi passerade ligger på den plats där fyra länder möts (Zambia, Zimbabwe, Namibia och Botswana).

Själva gränsen är vid Zambeziflodens rand och flodöverfarten trafikeras av två små färjor som, förutom en massa människor, endast kan ta 1 långtradare åt gången. Kön av långtradare var flera kilometer lång, och väntetiden 3 veckor!!! Vi trodde knappt våra ögon, och var ändå oändligt tacksamma över att bara kunna susa förbi kön i vår minibuss för att sedan kliva ner för sandstranden och i vår chartrade utombordare.

Dagarna på Zambezi Queen blev förstås ett minne för livet. Det är svårt att beskriva hur fantastiskt det känns att glida ner för Chobe River deltat och se betande flodhästar, elefanter, krokodiler och exotiska fåglar bara några meter från båten medan man avnjuter en drink eller vällagad måltid eller ligger bekvämt i hytten med stora panoramafönster ut mot vattnet.

Dessutom gjorde vi flera utflykter med landrover och med mindre båtar. En kväll åt vi middag på flodstranden runt öppen eld och med facklor runt borden, medan lokala dansare och sångare underhöll oss. Under kvällen kunde vi höra flodhästarna grymta nere i floden bara några tiotal meter från oss.

Framöver kommer vi att publicera lite mer texter och framför allt bilder från resan. Kanske kan vi inspirera er som inte gjort en liknande resa att själva ge er ut på spännande äventyr.