Möte mellan färgblinda barn

Under vår första säsong här nere, 2005-2006, träffade vi en tjusig vit direktör inne i Kapstaden i ett affärssammanhang. När vi avslutat vår affärsdiskussion pratade vi lite allmänt om Sydafrika, historia och framtid. Vi kom förstås in på problematiken med olika ursprung, hudfärger, religioner och språk, och kunde konstatera att det är en lång resa att ena ett land som består av så många olikheter. Vår bekant direktören avslutade med att säga: "But I can honestly say that my kids are truly colourblind." Han hade nyligen träffat sin tonårsdotters bästa vän som var svart, och till sin förvåning och glädje märkt att hudfärgen inte spelade någon roll för hans egna barn.

Igår fick vi ett tydligt bevis för samma sak. Vår vän Amanda från Stockholm är på besök med sin son Jonathan som hon adopterade för drygt tre år sedan från ett barnhem i Johannesburg. Vi gjorde en dagsutflykt i vindistrikten, och när vi lunchade på Dornier Bodega (se vår bok sid. 80) hittade Jonathan en härlig lekkamrat i form av blonde Jack, ursprungligen från Australien men sedan några år boende i Kapstaden. Pojkarna lekte, åt glass och hade hur kul som helst trots att de ser väldigt olika ut och inte ens kan prata samma språk.

De är vår framtid - underbara "färgblinda" barn!