Namibia

Nu kan vi glädja er kära bloggläsare med ytterligare ett resereportage. Denna gång kommer det från Lisa och Thomas som tillsammans med vänner varit på resa i Namibia.

Vi har rest åter till vårt kära grannland i nordväst - det sköna Namibia.

Denna gång tog vi med oss inte bara Olav och Tove utan också Babs och Sven och Inger och Stefan.Vi hade fått hjälp med upplägget av resan av en resebyrådam. Hon verkade lätt förvirrad, men minsann, allt fungerade och var till största belåtenhet!

Roligt är vad som hände på Capes flygplats. Vid säkerhetskontrollen lyckades Stefan få igenom en plastpåse (i brist på ryggsäck) innehållande en större kniv samt en STOR VictorInnoxkniv. Killen som glodde på skärmen kallade in stackars Inger, som fick sin ryggsäck minutiöst undersökt. Under tiden smet Stefan iväg med sin plastpåse. Så mycket för den säkerheten! Här ser ni glad Stefan med sina dyrgripar.

Vi flög tidig morgon till huvudstaden Windhoek, där två hyrbilar väntade. Sedan blev det långa, raka vägar norrut. På tre timmar mötte vi som mest en bil. I Namibia bor ca 2 personer per kvkm.


Vårt första mål var Erindi, ett privat gamereservat, Afrikas största. Åh, så fint vi bodde!
Stället hade ett eget vattenhål, väl frekventerat av djuren framåt kvällen. Här trängdes flodhästar, elefanter, giraffer, antiloper, zebror m fl. Underbart att sitta under stjärnhimlen och njuta av skådespelet.
Vi deltog också i två game rides, med en urduktig ranger. Här fick vi se bla a noshörningar





Från Erindi fortsatte vi norrut mot ett lodge vid namn Gelbingen. Här hade vi blivit lovade att få möta en gren av ursprungbefolkningen, nämligen Himbafolket. Efter många, långa mil kom vi så till farmen. Oj, det såg rätt eländigt ut, men minsann dök det inte upp världens härligaste kvinna, Andrea. Hon drev farmen tillsammans med sin make och samarbetade dessutom med Himbafolket, som fick bo på hennes ägor. De drog turister till gården och fick i utbyte mat och viss omvårdnad. Rummen vi tilldelades var helt ok och när vi sedan bjöds på underbar middag på hennes altan var lycka fullständig. Ingenstans har vi sett en sådan stjärnhimmel!


Nästa morgon efter god lantfrukost, var det dags för besök hos Himba. Och vilken upplevelse det var! Här bodde ca 40 kvinnor och barn helt på stenåldersvis.  Kvinnorna halvnakna. de tvättar sig ALDRIG, utan smörjer in sig i en rödaktig lera liksom håret, som ni ser.

 En En liten pojke (ca 18 mån), som varit olydig fick sina fötter hopbundna med en rem. Helt ok tyckte mamman, men knappast vi. De bodde i lerhyddor med trampat jordgolv, höns och kor gick ut och in.

Männen bodde i en by i norr och kom på besök ibland. När pojkarna blev könsmogna skickades de upp till pappan och i gengäld kom nya friare ner till flickorna. Så undviker man alltså inavel. Vid 10 års ålder slår man med hjölp av spik och pinne ut fyra framtänder i överkäken på både pojkar och flickor, för att de ska kunna tala sitt språk bättre. En kvinna hette Elisabeth. Här ser ni två Bettor tillsammans.

Efter ett tag var det dags för marknad. Alla kvinnorna - och en del barn - dukade upp sina tilllverkade smycken och prydnadssaker- Så svårt det var att välja! Alla köpte vi något.

Efter Gelbingen var det dags att ta sig in själva parken Etosha. Med hjälp av Stefan blev vi alla raskt sydafrikanska medborgare och fick vårt inträdeskort. Första anhalten var den splitt nya lodgen Dolomite.

Det var ett fantastiskt ställe! Högt upp i bergen fanns små hus med halmtak utplacerade.De branta stigarna trafikerades med små golfbilar. Där fanns två restauranger och en underbar rimflow-pool.

Nästa morgon fortsatte vi in i parken till den äldsta campen Okakuiejo. Här var vi förvarnade att standarden skulle vara låg- men icke! Fina små hus, sköna sängar igen, riktigt bra mat på restaurangen.  

Första kvällen grillade vi dock själva. Efter måltiden kom en liten schakal och åt upp resterna..

Här finns ett fantastiskt vattenhål, som är välbesökt av våra fyrfotavänner, särskilt på kvällen. Här såg vi elefanter oh giraffer bada, två noshörningar fajtas och mycket mera. På dagarna körde vi turer i parken, var också av och tittade på den berömda slätten Etoscha Pan, ett intorkat salthav med ett makalöst ljus.

Vi körde till lodgen Halali och tillbaka. På vägarna flockades mängder av zebror, giraffer, elefanter, oryx, vårtsvin, wildebeest och antiloper.

Vi gjorde även en gameride uppe på platån- Intressant natur, men inte så många djur. Dock fick vi se sabelantiloper och även några bufflar.

Efter detta for vi vidare ut ur parke till nästa naturupplevelse - Waterberg. Det är en högplatå ca 1200 m över havet, som är förklarad naturpark. Här bodde vi också i små fina hus och åt middag på en fantastisk restaurang. Det var som att komma till Tyskland på 30-talet! Utanför restaurangen såg vi olka sorters mongooze.

Vi besökte också tre vattenhål, där man fick sitta knäpptyst och titta på - ingenting!

 I ottan vandrade Thoms och jag i den vackra naturen och lyssnade till fågelsång. Så bar det iväg tillbaka till Windhoek.

 Vi besökte där den lokala Craftmarket och Thomas fick syn på denna vackra Herero-kvinna
Windhoek är en ganska ny huvustad, med viss tysk prägel. Ingen karaktär att tala om. Vi lämnade bilarna på flygplatsen och här ser ni glada gänget inför hemresan! 

Det var en rolig och välkomponerad resa i goda vänners lag! Så mycket vi fick uppleva!

Stort TACK Lisa och Thomas för ert mycket trevliga reportage!!