Fast - på 200 meter över havet

Idag när jag ändå var i närheten av Waterkloof åkte jag upp till vingården för att skaffa biljetter till "Six Senses Evening" som ju nästa torsdag är inledningskvällen till årets "Helderberg Wine Festival" (se tidigare inlägg nedan).

På vägen upp till Waterkloof blev jag stoppad av en vägarbetare som tillsammans med sina kollegor och 3-4 vägmaskiner uppenbarligen förberedde vägen inför den förväntade anstormningen nästa vecka.

Den vänlige mannen sa någonting om att han hoppades att jag skulle stanna uppe på Waterkloof den närmaste halvtimmen ”because we have to close down this road for a half hour from now”. 
Ok tänkte jag, klockan var ju närmare 12 så varför inte stanna där uppe för en lättare lunch. Sagt och gjort, jag åkte upp och fick då veta att lunchserveringen i matsalen startade först klockan 13:00.

Men jag var såååå välkommen att inta en ”Meat & Chees platter” i vinprovarbaren om jag så önskade. Glad blev jag, att inte behöva beställa bland tunga maträtter, detta var ju precis vad jag önskade till lunch.
Sonja du Plessis, vinprovningschef på Waterkloof, rekommenderade mig ett glas Cabernet Sauvignon därtill, och jag mådde som en prins.
Halvvägs in i min delikata måltid kom Sonja tillbaka och meddelade att vägarbetet tyvärr hade blivit ytterligare en halvtimme försenat. Hon var så ursäktade för detta och gjorde genast klart för mig att jag som ursäkt för förseningen givetvis inte skulle behöva betala för varken måltid eller vin. Dessutom önskade hon bjuda mig på ytterligare ett glas av vingårdens absolut finaste blend, vilket jag givetvis inte kunde motstå. Om man kan må bättre än en prins så gjorde jag definitivt det.
När jag passerade vägarbetarna på min väg ner från Waterkloof hade vägen varit öppen säkert minst ytterligare en halv timme.

Säg mig – vilket kan vara det bästa stället att bli inlåst på? Om inte på en vingård med ypperligt vin och med en restaurang av världsklass som Waterkloof?  Och för den delen - var får man ett så fantastiskt trevligt och vänligt bemötande som i vårt älskade Sydafrika?
Ja, inte vet jag!

 / Björn